Öva per delprov
Gratis övningar för varje del av högskoleprovet – med förklaringar och nivåer.
När behöver du ett högskoleprovsresultat?
För majoriteten av utbildningar i Sverige är det inte obligatoriskt att ha skrivit högskoleprovet för att bli antagen. Vissa utbildningar — som exempelvis Handelshögskolan i Stockholm — ställer däremot krav på ett minsta provresultat.
Provresultatet fungerar också som skiljedomare mellan sökande som har samma meritvärde. Om två personer hamnar helt lika inom högskoleprovsgruppen kan lottning användas. Kolla alltid antagningskraven för just den utbildning du är intresserad av.
Hur ofta hålls provet?
Högskoleprovet arrangeras normalt två gånger per år — en lördag på våren och en söndag på hösten. Du får skriva provet så många gånger du vill, och det är alltid ditt bästa resultat som räknas vid ansökan.
Så används resultatet vid antagning
För att ett högskoleprovsresultat ska kunna användas vid antagning behöver du också uppfylla de vanliga behörighetskraven för utbildningen. När fler söker än det finns platser fördelas platserna mellan olika urvalsgrupper. Mellan en tredjedel och två tredjedelar av platserna går till sökande baserat på antingen gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat.
Resultatet gäller för antagning i Sverige. Utländska lärosäten godtar däremot i regel inte högskoleprovet som urvalsgrund.
Vem ansvarar för provet?
Att högskoleprovet ska finnas är fastslaget i högskoleförordningen (7 kap. 20 §). Det övergripande ansvaret ligger hos Universitets- och högskolerådet (UHR), som också ansvarar för att provet används i antagningen till svenska högskolor och universitet.
Provet motsvarar en gymnasienivå. Lärosäten som räknar in högskoleprovet i sitt urval är skyldiga att hjälpa UHR med det praktiska genomförandet, som sker på cirka 120 platser runt om i landet.
Göteborgs universitet och Umeå universitet har fått i uppdrag av UHR att utveckla de olika delproven: ELF, DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD. Umeå universitet sköter dessutom rättning, normering och det löpande utvecklingsarbetet av provet.
Jobba som provledare eller provassistent
Vill du arbeta under ett provtillfälle? Kontakta i god tid det lärosäte som anställer provpersonal på den ort där du vill jobba. Under ett provtillfälle behövs bland annat provledare och provassistenter.
Så tas ett nytt högskoleprov fram
Det tar ungefär två år att sätta ihop ett färdigt högskoleprov. Sammansättningen följer tydliga regler så att ämnesområden och uppgiftstyper varieras på ett jämförbart sätt vid varje provtillfälle — både inom varje delprov och över provet som helhet.
Provkonstruktörer tar löpande fram nya uppgifter, men bara en liten del av dem hamnar i ett skarpt prov. Varje enskild uppgift och varje färdigt delprov granskas i flera omgångar med avseende på språk, faktakorrekthet och logik. Uppgifter som inte håller måttet skrivs om eller stryks helt.
Kontinuerlig utveckling
UHR arbetar löpande med att förbättra högskoleprovet. Det handlar bland annat om:
- Kvalitetssäkring av provet
- Provets uppbyggnad och svårighetsgrad
- Anpassningar för olika behov
- Uppdrag från regeringen
- Utredningar och forskning